Herr Larsson

Jag är lång. Ibland FÖR lång. Jag har till exempel lite svårt att hitta den perfekt avslappnade ställningen i stolen på min arbetsplats. Samtidigt har jag paradoxalt nog i vissa avseenden varit för kort. Jag spelade volleyboll i min ungdoms dagar. Om killen som säljer centimetrar hade dykt upp på nån träning hade jag utan tvekan köpt en handfull, eftersom min vristspänst är tämligen begränsad. Gemene man skulle nog säga att jag hoppar ganska högt, men i en värld där det mesta utspelar sig ovan basketkorgshöjd så räcker det inte med att hoppa ganska högt.

I min ungdom har jag ibland önskat att jag var kortare, mest för att få min kropp mer proportionerlig. Om man skulle göra en Nintendo-parallell så är min kroppsbyggnad ganska snarlik de smala gubbarna i Ice Hockey på 8-bit.

I takt med att jag har blivit lite äldre har jag dock kommit till insikt med att det här är den kropp gud har gett mig. Skitsnack. Gud har ingenting med det här att göra, mina föräldrar ska ha all credit för skapelsen som heter Jag. Dom har dessutom lyckats ganska bra med skapandet, inte ett brutet ben i kroppen på snart 30 år, trots ett liv som nog kan beskrivas som mer än genomsnittligt aktivt.

Vart vill jag komma med det här då? Jo, eftersom mina tankar ibland vandrar iväg utanför de normala gränserna och jag uppenbarligen aldrig kommer att bli kort, har jag utvecklat ett system som kommer att medföra både glädje och trivsel för ett stort antal människor. Inte bara långa i och för sig, jag tror att folk i alla längder och former kan ha nytta och glädje av mitt nya system. Alla som vill får vara med. Det kommer dessutom att innebära en sjuk massa tv-pengar, så jag tror att systemet kommer att vara självförsörjande inom en snar framtid. Hur går det då till?

Så här: alla får varsin dvärg.

Innan jag får påhälsning av människorättsaktivister och/eller arga kortväxta vill jag snabbt påpeka att jag är mycket väl medveten om att kortväxta vill kallas just kortväxta, och inte dvärgar. Men jag pratar inte om kortväxta. Därför har jag nu tagit anspråk på termen dvärg till mitt system. Jag vill också poängtera att alla eventuella likheter mellan mina dvärgar och vanliga kortväxta människor slutar vid att dom båda är korta.

Tanken är alltså att man klonar fram en exakt kopia av sig själv, fast i miniatyrformat. Jag har inte bestämt exakt hur små dvärgarna ska vara, men dom bör ju inte behöva ha en egen stol på flyget till exempel (det skulle bli så dyrt när man ska på tävlingar), men samtidigt måste dom ju kunna spöa upp en katt om det skulle behövas, så att dom inte blir uppätna. Jag har heller inte bestämt mig för huruvida dvärgen ska få ha en egen vilja eller inte. Jo kanske en egen vilja, men inget eget medvetande, för då skulle det ju bli för likt en riktig människa. Kan man ha en vilja utan medvetande...? Det blir en fråga jag får ta upp med mina tekniker. Dvärgen ska återspegla ägaren i alla hänseenden. Utom längden då. Fast det är ju  upp till var och en att träna upp sin dvärg, så att den kan åstadkomma saker som man själv bara drömt om.

När man är nöjd så är det bara att ge sig ut på touren och tävla mot andras dvärgar. Det är här jag tror att tv-pengarna kommer in. Det borde bli en tittarsuccé, det kommer ju nämligen att slås världsrekord till höger och vänster. I alla fall till en början, och alla gillar ju världsrekord. En annan fördel är att dvärgarna är strikt personliga, alltså kommer det inte förekomma någon byteshandel eller kontrakt med Bosman-domar hit och dit. Man behöver ju inte heller tävla om man inte vill, man kanske bara vill ha sällskap, eller nån att spela kort med. Det finurliga är att man alltid har någon att vara med, som man dessutom tycker om, eftersom dvärgen är en kopia av en själv. Det här systemet är alltså inget för personer som inte tycker om sig själva. För då blir det ju dubbelt så dåligt.

Det är som sagt några små detaljer som återstår att reda ut, men jag ser ljust på framtiden.